Onyx magasin nr 2 – September 2010       

Innehåll

Månadens profil
Sofia Jannok
Artiklar

Barncancerfonden


Övernaturligt eller naturligt?
Den digitala klyftan
Miljöhopp
Generation faX, Y och Z
Sverige utifrån
Det stora steget
Christina Stielli:

Från lämnad ensam mamma till företagsam förfatare

Rakt på sak
Krönikor & Funderingar
En lärares vedermödor
Hösten – min årstid
37 födelsedagar kvar, om jag
har tur

Arkivet
Här hittar du tidigare nummer
av Onyx magasin

Nyhetsbrev

Vill du få ett nyhetsbrev när Onyx kommer ut med ett nytt nummer?

Registrera
dig här


Innehåll
 
 
 
Share |







Den digitala klyftan
Av Mirjam Jonker
    

I dag står 1,7 miljoner människor helt utanför
internetvärlden. Och 3,2 miljoner delvis utanför. Det handlar om nutidens analfabetism
– ett hot mot demokratin?


Hela 20 procent av den svenska befolkningen står utanför det digitala samhället. 1,7 miljoner svenskar över 16 år använder inte internet för att de saknar så kallad nätkompetens.

I dagens informationssamhälle betyder det att dessa människor inte har tillgång till den allt större mängden av information som finns på nätet. Inte heller till det växande antal digitala tjänster som båda offentliga organisationer och företag erbjuder. Nu pågår IKT-lyftet – ett projekt med målet att överbrygga den digitala klyftan.

1,7 miljoner. Det är mer än antalet människor som sammanlagt bor i Stockholm och Göteborg! Siffran kommer från World Internet Institutes rapport ”Svenskarna och Internet 2009”, en årlig undersökning av internetan-vändningen i samhället. Lägger man till alla personer som använder det mycket begränsat, blir summan inte mindre än 3,2 miljoner. Det påpekar Olle Findahl, rapportens författare, i en uppföljande rapport kallad ”Hur stort är det digitala utanförskapet?” i mars i år.

Som flitig och nästan ”dygnet runt-internetanvändare” har jag svårt att förstå hur man kan överleva i dagens samhälle utan internet. Att inte kunna mejla, boka resor, ladda ner blanketter, beställa böcker, betala räkningar, hitta telefonnummer, läsa tidningar, samla information, chatta med vänner eller kolla vädret via nätet: det är som att vara avskärmad från själva livet.

Ann Wiklund är nationell projektsamordnare för IKT-lyftet (Informations- och kommunikationsteknik), ett projekt som tillkommit på initiativ av länsbiblioteken.

Projektet har som syfte att utveckla samverkan, resurser och metoder mellan folkbibliotek och folkbildning för att öka användningen av internet, e-tjänster och digital information. Målet är att minska den digitala klyftan i samhället så att internet och digital information är vardagsredskap för alla. Enligt Ann hamnar de som inte använder internet mycket riktigt alltmer utanför.

– Utan internet blir det allt svårare att delta i olika processer inom samhället. Hela 20 procent av befolkningen kan inte ta del i det så kallade offentliga samtalet eller göra sina röster hörda på internet. De kan helt enkelt inte anamma sin medborgarliga roll fullt ut, vare sig rättigheter eller skyldigheter. Något som är ett stort, allvarligt bekymmer. Det är ett allvarligt hot mot demokratin, för demokratin bygger ju på att alla kan vara med i beslutsprocessen. Men det är även ett samhälls- och socioekonomiskt problem, liksom ett arbetsmarknadspolitiskt bekymmer. För så länge det finns en stor grupp inom samhället som inte använder nätet måste man ha all service parallellt hela tiden, dvs även fysiskt. Och hur anställningsbar är man i dag om man inte kan hantera e-tjänster eller information via internet?

Inget intresse?


För samhället må det vara ett bekymmer. Men de flesta ickeanvändarna tycker enligt rapporten ”Svenskarna och Internet 2009” inte alls att de går miste om någonting. Inte heller är de särskilt intresserade av att använda internet i framtiden.



– Man kan vara ickeanvändare av olika skäl . Visst kan det finnas en grupp som inte använder internet helt enkelt för att de tror på papper och penna. Men i många fall är det förmodligen brist på kunskap och rädsla som gör dem till ickeanvändare. Använder man inte internet, då vet man inte heller vilka möjligheter som finns och det man inte känner till kan man inte sakna.
Men vilka är ickeanvändarna egentligen?

– Förut trodde man att de framför allt var gamla människor. Unga människor kan det här, har man trott. Men så enkelt är det inte. Som World Internet Institutes rapport visar är det väldigt mycket en socioekonomisk fråga, som inte bara hänger ihop med åldern utan även med inkomst och utbildning. Den digitala klyftan finns överallt, inom alla grupper i samhället.



IKT-lyftet

Ett ställe där det märks tydligt att allt fler människor inte kan använda internet, är biblioteket.

– Folkbiblioteken har som uppdrag att se till att information är tillgänglig för alla, även på webben, och att folk kan använda denna information. Det betyder också att man måste hjälpa dem som inte kan. Och behovet av hjälp har vuxit mycket de senaste åren, förklarar Ann.

Förfrågan om hjälp blev så stor att folkbiblioteken personal- och resursmässigt inte längre hann med. För ett år sedan startade man därför projektet IKT-lyftet.

Projektet, som ska pågå under två år, har fått projektmedel från Statens kulturråd för samordnartiden. IKT-lyftet har som mål att överbrygga den digitala klyftan, genom att nå ut till alla som behöver hjälp med internetanvändningen och erbjuda dem gratis basutbildning.

Inom projektet samarbetar folkbiblioteken bland annat med organisationerna inom folkbildningen, främst studieförbunden. Under det gångna året har man byggt upp ett stort nationellt nätverk av partner, som av Folkbildningsrådet, Folkbildningsförbundet, stiftelsen .SE, Utbildningsradion, Handisam, Hjälpmedelsinstitutet, Bredbandsforum och flera andra.

– Huvudsyftet är att nå varje individ i kommunerna, för det är där arbetet måste göras. Vilka är de, var bor de, var måste vi vara för att nå dem? Det ser ju olika ut i olika kommuner. I en kommun är det kanske äldre människor som kommer till biblioteket, men i en annan kommun kan det vara invandrarkvinnor som inte kan svenska. Dem hittar man inte på biblioteket och då måste man hitta andra sätt för att komma i kontakt med dem, kanske på barnavårdscentralen eller där de läser sfi (svenska för invandrare).



Nationell satsning

Jobbet ligger alltså på kommunal nivå, men för att kunna genomföra projektet behövs det stöd från regionen – länsbiblioteken och regionförbunden bland andra – och framför allt från de nationella myndigheterna.

Anns jobb som projektsamordnare är att få till en nationell dialog och samverkan mellan de nationella representanterna för folkbildningen och folkbiblioteken. Dessutom ska hon försöka få till ett nationellt uppdrag och en satsning från regeringen så att IKT-lyftet kan genomföras inom hela Sverige. Och det är inte så lätt som man skulle kunna tro.

– På nationell nivå ser man helt enkelt inte problemet. Regeringarna som vi har haft de senaste tio åren, oavsett färg, har satsat väldigt mycket på ”bredband för alla”. Men man har inte förstått att det finns en stor grupp inom samhället som inte har någon nytta alls av bredband, för att de inte kan använda det. Det är som att bygga ut vägnätet med nya fina motorvägar utan att se till att det finns ställen där folk kan lära sig att köra bil.

Enligt Ann behövs det en satsning på 300 miljoner under en period av tre år för att kunna genomföra en rejäl nationell satsning på att öka e-delaktigheten och den digitala kompetensen. Vad händer om man inte satsar på nationell nivå?

– Då blir det svårare för alla organisationer som jobbar med projekt IKT-lyftet. Det blir jättesvårt för dem att prioritera det här problemet om det varken finns ett uppdrag eller en budget. Det kommer att hänga på allas goda vilja och dessutom finns det då ingen säkerställning av kvalitet och långsiktighet. Men jag har svårt att tro att vi kommer att hamna i en sådan situation. 

Resultat

Samtidigt som det arbetas för fullt för att få den digitala klyftan på den nationella agendan och projektet säkerställt inför framtiden, händer det många positiva saker runt om i landet som en direkt följd av samverkan inom projekt IKT-lyftet.

– I många kommuner och regioner har man börjat diskutera den här frågan och man tittar på olika alternativ för att nå dem som behöver stöd. I vissa kommuner har man dessutom startat pilotprojekt, som till exempel i Katrineholm, Sandviken och hela Östergötlands län, med väldigt bra resultat.

Många projekt har dessutom kommit i gång med stöd av stiftelsen .SE. IT-ikapp till exempel är ett projekt av Kista Folkhögskola i samarbete med .SE. IT-ikapp riktar sig till invandrare i Kista med omnejd och erbjuder dem utbildning i dator- och internetkunskap. Projektet är ett pilotprojekt som fokuserar på att utveckla en modell som kan användas för att massutbilda personer med invandrarbakgrund. Personer som av olika anledningar inte drar nytta av internets möjligheter.



I Värmdö kommun startades ett projekt som vänder sig till ungdomar i ålder 15–25 år med liten eller ingen datorvana. De ska utbildas i grundläggande dator- och internetkunskap. Och projekt Tiohundra är ett samarbete mellan Norrtälje kommun och Stockholms Läns Landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg, där man satsar på internetutbildning av äldre i glesbygd och på äldreboenden.

Men kommer den digitala klyftan inte att lösa sig själv inom en,
två generationer?


– Jag tror inte det. Det finns i dag många barn och ungdomar som inte har tillgång till internet hemma. Och många skolor saknar resurser för att se till att det finns tillräckligt många datorer så att alla elever kan lära sig att hantera internet. Dessa barn och ungdomar kan bli nästa generations ickeanvändare. De ställs utanför viktiga samhällsfunktioner och förutsättningarna för att få arbete, söka bostad och få tillgång till utbildning är därmed betydligt sämre. Det behövs verkligen en nationell satsning for att se till att alla har samma möjligheter och tillgång till samma information och tjänster på nätet. Då behöver ingen hamna utanför vårt demokratiska samhälle.

Mer information finns på:
www.ikt-lyftet.se

Share |

 


Innehåll
Om Onyx Om redaktionen Forum Annonsinfo Kontakt www.onyxmagasin.se