Teknik – frihet eller fälla?

Hamna inte i teknikfällan – bestäm själv hur tekniken ska användas.

Efter en stund av skrivarvånda räddas jag av plinget från mejl-programmets inkorg. Jag skiftar fokus och svarar med vändande post. Tio minuter senare börjar jag äntligen hitta koncentrationen i skrivandet när det surrar till i mobiltelefonen av ett inkommande sms. Håller den moderna tekniken, som är till för att underlätta vår tillvaro, på att utvecklas till vår tids största stressfälla?

Att bygga upp en akt av koncentration är en känslig historia. I sin bok ”Tio tankar om tid” myntar fysikern Bodil Jönsson begreppet ”ställtid”. Med ställtid menar hon den tid det tar att vänja våra hjärnor vid den nya uppgift vi har framför oss. Det tar en stund innan tankarna får fäste, innan energin infinner sig. Men om vi är envetna och håller kvar fokus så märker vi att vi sakta kommer i gång. Motstånd blir engagemang. Ställtiden är över och en djupare koncentration tar vid.

Just det här fick jag illustrerat för mig för bara några timmar sen: Jag sitter med min vän Douglas i bilen, på väg hem från ett besök i en grannort. Vi för en lite trevande diskussion, inget skjuter riktigt fart. Jag testar att ta upp temat för den här artikeln, hur tekniska verktyg som datorn och mobilen tenderar att rycka sönder tillvaron.

– Du borde läsa en bok som jag hittade på en flygplats. Den handlar om just det här, hur vi måste lära oss att hantera den moderna tekniken. Vi människor har ju också ett ansvar att prioritera rätt. Ibland måste man bestämma sig för att inte svara i mobiltelefonen, säger Douglas.

Tillfälligt avbrott

Samtalet tätnar. Vi delar ett ämne som engagerar oss båda. Då ringer min mobil.

– Det här låter som ett skämt, men jag måste ta det här. Det är min svåger, säger jag.

– Kan du vänta ett tag, är det första jag hör svågern säga när jag tråcklat fram mobilen ur fickan. Samtidigt ringer det i Douglas telefon. Att bli avbruten och snabbt växla in på nya tankespår har blivit en självklar del av vår vardag.

Den nya bärbara dator jag köpte i början av hösten kan tjäna som ytterligare ett exempel. Mitt i arbetet står det plötsligt ”Prenumera-tionsvarning” med krigsbokstäver på skärmen. ”Datorn är inte skyddad mot virus och andra säkerhetsrisker” larmar mitt antivirusprogram. Jag kan välja två alternativ – antingen förnya direkt eller bli påmind om tre dagar. Någon kryssruta där jag helt kan välja bort erbjudandet finns över huvud taget inte. Titt som tätt dyker det upp nya dialogrutor  med information om program som jag kan uppdatera: en ny version av Acrobat Reader, Internet Explorer, iTunes …

Vi avbryter och växlar fokus, tio eller hundra gånger om dagen. Svarar i mobilen mitt i lunchsamtalet. Tittar till mejlen. Tar ställning till om vi vill vara med i Facebookgruppen ”Kan den här kebaben få fler anhängare än Sverige-demokraterna”. Tekniken underlättar våra liv, knyter människor samman, roar och underhåller. Men den skapar också stress och gör oss splittrade. Hur kan vi förstå den här utvecklingen och hur kan vi lära oss att bli klokare teknik- användare?

Snabbhetens tidevarv

De här frågorna är hemmaplan för historikern och IT-debattören Lars Ilshammar. Han har i 20 år studerat hur människan påverkas av digita-liseringen i samhället.

– Om jag med ett ord skulle sammanfatta den tid vi lever i, skulle jag använda etiketten ”snabbhet”. Snabbhet är ett värde som är överordnat allt annat och aldrig behöver förklaras. Vi ska fatta snabba beslut, fixa saker snabbt, och en snabb människa är en bra människa.

Som historiker kan Lars Ilshammar sätta in det moderna digitalsamhället i ett längre tidspers-pektiv. Hans guidning börjar på 1840-talet. Det är då masskommunikationen startar med telegrafen och den moderna dagspressen som börjar sprida stora upplagor. Men det som vi betecknar som informationssamhället tar sin början mer än hundra år senare, under 1950- och 1960-talen. De med dagens mått mätt enorma datorerna används främst av stora organisationer och företag, och det är först på 1970- och 1980-talen som de blir ett vardagsredskap på arbetsplatserna.

– Därifrån sipprar de ner till hemmen på 1990-talet. Samtidigt genomgår mobiltelefonen förändringen från att vara en yuppienalle som används av en snäv krets för affärssamtal, till att vara var människas egendom, avslutar Lars sin exposé.

Inget nytt

Men den här stresskänslan som många upplever kring den moderna tekniken – den är väl ändå ett modernt fenomen? Nej, inte alls.

– Den press som många känner i dag på grund av bombardemanget av olika budskap, och föreställningen om att vi snart måste ha nått en maxgräns när det gäller informationsflöde – den har människor haft ända sedan mitten av 1800-talet. Och varje gång en ny kommunikationsform växer fram kommer också en motrörelse, säger Lars.

Historien visar också en egenhet som är typisk för människan, menar han. Det är vår fantastiska anpassningsförmåga.

– När vi så småningom mognar som användare av den moderna tekniken kommer vi också att hitta strategier att klara av vardagsproblemen, eller livspusslet, för att använda ett begrepp som var väldigt populärt i valrörelsen.

Färska användare

Men vi är inte där än. Vi är, vid ingången av 2010-talet, fortfarande ny-börjare när det gäller vår förmåga att sortera det goda tekniknyttjandet från det dåliga.

– Vi behöver bara ta ett halvt steg från oss själva för att se att vi har ett stort behov av att strukturera den flod av information som väller över oss. I dag förväntas vi ha många bollar i luften, och gärna engagera oss i Facebook-trådar, följa twitterflöden, läsa bloggar, svara omedelbart på inkommande mejl samtidigt som vi är tillgängliga på mobilen. Arbete och fritid blandas ihop, vi är alltid lite på jobbet och alltid lite i vår privata roll.

Jag ber Lars Ilshammar att sia om framtiden. Hur kommer tekniken att utvecklas den närmaste tiden? Hur kommer den här mognadsprocessen att se ut? Lars konstaterar att hur skicklig man än är när det gäller att rita upp framtidsscenarier, kommer man alltid att göra bort sig.

– Vi är inte framme vid någon slags slutpunkt, utan vi befinner oss i början av en mäktig process och vi har ingen aning om vart den leder i slutänden. Vi hittar en tänkvärd parallell om vi studerar bilens utveckling. När bilen uppfanns under 1900-talets början, kunde människor inte föreställa sig den på något annat sätt än att det var någon slags självgående vagn utan häst. Förståelsen befann sig på hästnivå, och det var omöjligt för människor vid den här tiden att tänka Essingeleden och parkeringshus.

   
Vasagatan i Stockholm i början av förra seklet och i dag.

Det är på samma sätt i dag – vi kan inte föreställa oss vart utvecklingen kommer leda oss. Det enda vi vet är att det kommer bli på något annat sätt än vi tror.

Nya prioriteringar

Men framtiden är en senare historia. Hur ska vi hantera vår teknikstress i dag? Det är en fråga som också Lars har funderat på, och har egna erfarenheter av. Vår viktigaste utmaning, menar han, är att ta makten över tekniken. Datorn och mobilen är våra verktyg, och det är vi som måste bestämma hur vi ska använda dem, och inte tvärtom.

– Vi säger ofta att vi blir avbrutna, men jag skulle vilja vända på det och säga att vi låter oss avbrytas. Det är vi som väljer att ge något uppmärksamhet. När mobilen ringer när vi är i sällskap med andra, väljer de flesta helt självklart och oreflekterat att svara. Men vi kan också välja att prioritera ner signalen, säger Lars Ilshammar.

För de flesta har begreppet ”avskärmad” en negativ värdeladdning. Men i det här sammanhanget är det snarare en egenskap som vi behöver träna upp. Notera mobilens ringsignal, men omedelbart fatta beslutet att inte svara, och återvända till våra göromål. Eller vara ännu djärvare och stänga telefonen vissa stunder. Inte låta oss störas av mejlplinget, utan bestämma oss för vilka tidpunkter på dagen vi ska ägna åt att svara på mejl.

Teknikfilter

Filtrering är an annan viktig strategi. Lars illustrerar med sina egna erfaren-heter som Facebookanvändare.

– När jag gick med i Facebook för tre år sen, växte vänlistan rätt oreflekterat och snart hade jag flera hundra vänner. Jag anmälde mig till den ena tävlingen efter den andra, stödde upprop till höger och vänster. Till slut höll Facebook på att ta över mitt liv och jag valde att säga upp mitt konto. Vid årsskiftet bestämde jag mig för att ge det en ny chans, och nu har jag varit mycket noggrannare i valet av vänner och konsekvent sagt nej till saker som inte intresserar mig. Samtidigt har det vuxit fram nya filtreringsmöjligheter, vilket visar att Facebook i sig har mognat.

Kärnan är alltså att bli bättre på att fatta medvetna val. Att välja när vi slår på datorn och stänger av den, välja när vi öppnar mejlprogrammet och stänger ner det, välja vilka samtal vi ska ta. Datorn och mobilen är våra redskap, enastående redskap om vi använder dem rätt.

– Till syvende och sist är det upp till oss människor att bestämma vad vi ska ha tekniken till. Det finns ingen lagbundenhet som pekar ut riktningen för vårt digitala samhälle, utan det är en fråga om mänskliga beslut och prioriteringar. Och jag hyser gott hopp om att människan kan leda utvecklingen åt ett klokt håll, avslutar Lars Ilshammar.

Epilog

Sen var det ju det där med genomläsningen av artikeln också. Jag vill ju gärna att Lars känner sig rättciterad.

– Har du tid att läsa igenom artikeln de närmaste två dagarna? frågar jag. Lars berättar då att han ska åka till Helsingfors i morgon bitti och bli borta
i två dagar.
– Aj då! Jag har en rätt snäv deadline och ska lämna in artikeln i morgon eftermiddag, försöker jag.
– Det finns ju e-post och mobil där också, svarar Lars tillmötesgående.

Snacka om talande replikskifte.

Tre tips för en klokare teknikanvändning

  1. I stället för att kolla mejlen tiotals gånger varje dag, bestäm dig för ett par tidpunkter när du väljer att läsa och svara på mejl.
  2. Ta kontroll över din mobilkultur. Ta dig friheten att stänga av mobilen helt ibland, eller att välja bort inkommande samtal.
  3. Är du Facebookanvändare, lär dig att använda filtreringsfunktionerna, och sortera bort meddelanden som du inte är intresserad av.

Av Stefan Seidel

 






Lämna gärna en kommentar

Your email address will not be published.