Du hör steg i trappan, men ingen är där. Du tänker på din barndomsvän och plötsligt ringer han. Onyx har tittat närmare på övernaturligheter – ett av historiens mest diskuterade ämnen. Finns det spöken, fungerar tankeöverföring och är medier verklighet eller bluff? Två professorer ger varsin syn på frågorna. Samtidigt har artikelförfattaren ett verkligt ”case”. Övernaturligt eller naturligt? Döm själv!
”Medium drev ut spöke ur jourrummet”. Inget konstigt påstående, för spökhistorier har florerat i alla tider. Men det här var en riksnyhet i pressen våren 2010.
Det var i Kalmar, på ett korttidsboende för funktionshindrade barn, som personalen upplevde övernaturligheter. Speciellt i jourrummet. Det var helt enkelt så obehagligt på arbetsplatsen att många övervägde att sjukskriva sig. Kommunhälsan kopplades in men inget hjälpte. Till sist valde man den ovanliga – och kontroversiella – metoden att anlita ett medium. Och, voilá, problemen försvann! Kommunen motiverade den ifrågasatta användningen av skattepengar med att syftet var uppnått: personalen skulle må bra. Oavsett den verkliga orsaken, som enligt kommunalrådets mening absolut inte var spöken …
Kanske är det inte så förvånande med en sådan här ”nyhet” år 2010. De senaste åren har vi ju sett ett markant ökat intresse för övernaturliga fenomen i samhället. Medier anlitas för att lösa brott och i tv går serier som ”Det okända” och ”Andarnas makt”, där vanliga Svenssons får hjälp med att sanera sina påstått hemsökta bostäder. Dessutom behöver man bara fråga runt lite i sin bekantskapskrets (eller se till sig själv), så dyker den ena historien efter den andra upp: varsel om olyckor, drömmar som tycks slå in och oförklarliga upplevelser.
Men vad beror det här ökade intresset på? Och hur ser egentligen vetenskapen på övernaturligheter i dag? Onyx kontaktade två professorer, för att reda ut begreppen – eller i alla fall försöka. Frågor som diskuterats i årtusenden låter sig knappast besvaras i en kort ovetenskaplig artikel. Men låt höra vad de har att säga!
Obs: Frågorna är ställda till professorerna var för sig; de har alltså inte bemött varandras kommentarer utan svarat direkt till Onyx.
Etzel Cardeña är professor i psykologi vid Lunds universitet. Specialitet: parapsykologi, förändrade metvetandetillstånd, hypnos och reaktioner på trauma.
Sven Ove Hansson är professor i filosofi, vid Kungliga
Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm.
Han forskar bland annat om vetenskapsteori och logik.
Etzel, varför blev det parapsykologi?
– Min far var psykoanalytiker och höll på med informell forskning inom parapsykologi och hypnos, så sedan jag var barn har jag hört mina föräldrar tala om dessa frågor. För ungefär 25 år sedan fick jag stipendium för att åka till Rhine Research Centers Sommarinstitut och studera parapsykologi. Sedan blev det forskning kring besatthet av andar i Haiti. Och på den vägen är det. I dag innehar Etzel Cardeña från Mexiko Europas enda tillsatta professur i parapsykologi.
Etzel Cardeña, professor i psykologi,
Lunds universitet. Foto: Fabio da Silva
Sven Ove, varför valde du filosofi?
– Därför att jag vill ha utrymme att penetrera mycket grundläggande frågeställningar.
Sven-Ove har publicerat många böcker om vetenskapsteori och politisk filosofi.
När det gäller att finna bevis emot övernaturligheter, är det viktigaste för honom att tillämpa samma bevisbörda och samma beviskrav som i andra vetenskapliga sammanhang. Ingen ”gräddfil” för övernaturliga påståenden, men inte heller någon ”negativ särbehandling”.
Människor har påstått sig uppleva så kallade övernaturliga ting i alla tider. Hur kommer det sig att man år 2010 ännu inte har vetenskapliga belägg för att de existerar eller någon förklaring? Eller är det tvärtom så att man faktiskt har det?
– Du som inte är expert på området, kan inte känna till detta, säger Etzel Cardeña. Men det har gjorts dussintals studier i de bästa tidskrifterna inom psykologi och andra områden, som visar bevis som stöder parapsykologi (psi). Just nu har tre av de främsta tidskrifterna* inom psykologi och psykiatri offentliggjort forskning som stöder parapsykologiska fenomen som precognition (= förutsebarhet, medvetande om framtida händelser utanför normala kanaler för information, till exempel sanndrömmar). De flesta kritiker som hävdar att det inte finns några vetenskapliga bevis, har inte ens tagit sig tid att faktiskt söka igenom den vetenskapliga litteraturen.
Ordet ”övernaturlig” använder dock inte Etzel om parapsykologi, eftersom han anser att sådana fenomen, oavsett vad de kan vara, är en del av naturen och verkligheten. Han berättar också att hans egen forskning är väl ansedd vid hans fakultet. Nyligen belystes den även i en oberoende forskningsstudie i Lund.
Sven Ove Hansson har en annan syn på saken:
– Det är en myt att det skulle finnas några vetenskapliga bevis för dessa påstådda fenomen. För det krävs ett experiment som kan upprepas av olika forskare, så att resultatet inte kan förklaras med problem vid det enskilda utförandet. Kravet om upprepbarhet är grundläggande och ställs i all experimentell forskning. Det finns inget parapsykologiskt experiment som uppfyller detta krav, och därmed når dessa påstådda fenomen inte upp till de allmänna minimikraven för vetenskaplig bevisning. Om detta råder det bred enighet i vetenskapssamhället. Responsen från allmänheten är förstås mera blandad eftersom många skulle önska sig att vetenskapen bekräftade vad de vill tro om sådana fenomen.
Men visst finns det sådant som vetenskapen inte kan förklara, bekräftar han.
– Det är därför vi fortsätter forska. Och när vi forskar lär vi oss helt nya saker som vi tidigare inte kunnat ana. Men att tro på spöken är en helt annan sak! Det finns inte någon anledning att tro att forskning om det som vi nu inte känner till eller kan förklara, skulle leda till bekräftelse av gamla tiders föreställningar, till exempel om andar. Det finns bra psykologiska förklaringar till varför människor tror sig se spöken eller uppleva andra övernaturliga fenomen. Den nya spännande kunskapen handlar inte om detta utan om helt andra saker. Vetenskapen utvecklas snabbare än någonsin förr, det händer spännande saker inom alla vetenskapsområden! Fysikerna håller till exempel på att undersöka hur världen såg ut alldeles efter Big Bang. Det är egendomligare än all parapsykologi, men det har den stora fördelen att bygga på fakta och logiska resonemang.
Sven Ove Hansson, professor i filosofi,
KTH. Foto: Marco Blomberg.
Varför tror ni att det finns ett så stort intresse för
övernaturliga ting just nu?
– Mycket tyder på att de traditionella religionernas tillbakagång bidrar till framväxten av sådana föreställningar, säger Sven Ove.
Etzel menar att det alltid funnit ett intresse för dessa fenomen, eftersom de sker plötsligt och upplevs av ”vanligt” folk.
– Kanske är intresset större nu, för att det finns fler nätverk för kommunikation. Det är en fråga för en idésociolog.
Varför säger sig bara vissa personer vara ”mottagliga” för övernaturliga upplevelser?
Etzel framhåller att människor är disponerade för att uppleva och uppfatta saker på olika sätt.
– Vi vet att upplevelser av psi-fenomen bland annat är relaterade till sådana variabler som hypnotiserbarhet och dissociation (utanför-kroppen-upplevelser och minnesförluster). De som är mest mottagliga för hypnos, är också de som har ”fallenhet” för parapsykologiska upplevelser. Vissa personer med psykiska problem rapporterar också psi-fenomen, men det betyder inte att alla (eller ens de flesta) av de människor som rapporterar sådant har psykiska problem. Och även om människor med psykiska problem kan ge uttryck för starka känslor, betyder ju inte det att alla som har starka känslomässiga upplevelser har psykiska besvär.
Etzel förklarar vidare att man lättare kan uppleva parapsykologisk kommunikation när man befinner sig i transformerade livsfaser – till exempel när man är förälskad.
Sven Oves förklaring är en annan:
– Hos de flesta av oss räcker vardagslivets kritiska förnuft för att inse att oförklarade upplevelser kan ha mera närliggande förklaringar. Många påstått övernaturliga fenomen beror till exempel på minnesfel eller på våra sinnens ofullkomligheter.
Vad innebär ordet ”spöke” för er? Kommentarer till sådana
fenomen som personer i till exempel tv-serien ”Det okända”
säger sig uppleva?
– ”Spöke” är ett samlingsnamn för upplevelser som människor tolkar som närvaron av en (ofta illasinnad) varelse som i regel anses vara en död människas ande, säger Sven Ove. Det finns som sagt bra psykologiska förklaringar till dessa upplevelser. Det finns inga som helst hållbara bevis för att det skulle röra sig om övernaturliga varelser.
Enligt Etzel råder det ingen tvekan om att människor upplever ”spöken”, dvs uppenbarelser, till synes av människor som har dött. Men det är ännu inte klart vad dessa upplevelser egentligen är. Vissa av dem, kanske de flesta, kan förklaras som suggestion och förväntningar, menar han. Men det gäller inte alla fall. Så kallade foto- och filmbevis på spöken avfärdar han dock som ren bluff eller feltolkning av optiska effekter.
Etzel säger också att även han själv, precis som majoriteten av alla människor i världen, någon gång har haft ”oförklarliga upplevelser”. Det gäller även professorer på universitetet.
Men det vanligaste exemplet är inte ”spöken”, utan att någon tänker på en person, som han eller hon inte har träffat på länge, och samma dag hör den personen av sig … Många drömmer också sanndrömmar eller får föraningar om olyckor som ska inträffa.
Program som ”Det okända” har dock Etzel inte mycket till övers för:
– Tv-program om psi har ungefär samma anknytning till psi-forskning som Ally McBeal har till ett riktigt advokatkontor. Jag brukar inte titta på reklamfinansierade tv-kanaler.
Hur är det då med medier? undrar jag. Bland de som säger sig ha mediala förmågor finns som bekant både uppenbara bedragare och sådana som vissa anser vara ”äkta”.
Vad kan det finnas för förklaring till det medierna säger
sig och av vissa tycks uträtta?
Bägge professorerna är skeptiska till medier och deras verksamhet.
Sven Ove framhåller tre metoder, som de viktigaste förklaringarna: ”cold reading” (att genom kroppsuttryck och ledande frågor etc avläsa en person), mångtydiga utsagor och att ta reda på vad seansbesökare har för bakgrund och förväntningar. Medierna kan också fråga andra medier som haft samma besökare.
– Det finns inga väldokumenterade fall av att medier uträttat någonting som är särskilt märkvärdigt, så det finns inte så mycket att förklara, säger han.
Etzel påtalar däremot att det finns forskning, som visar att ett fåtal så kallade medier faktiskt kommer med information som är svår att förklara i normala termer. Det finns seriösa ställen i till exempel USA och Storbritannien, som bedriver sådana studier och har dokumenterade resultat.
Han misstänker dock att de flesta inte har mer talang än (”låt oss hoppas välmenande”) tolkning av kroppsuttryck, allmän kommunikation och liknande.
– Vi har gjort en liten studie med ett medium här i Sverige, men fann inga bevis på att hon kunde få ovanlig information.
Enligt vissa forskare fungerar tankeöverföring och
de säger sig ha bevis på att det fungerar. Kommentar?
Etzel svarar att det finns bra bevis för att telepati och andra fenomen inträffar under experimentella förhållanden. Bevisen är dock inte perfekta, men det gäller även de flesta andra företeelser inom vetenskapen, menar han. Han betonar också att vi vet relativt lite om psi-fenomen, eftersom området har så ont om forskningsresurser.
Eftersom Etzel själv forskar kring tankeöverföring, så jag ber honom berätta hur det går till.
– Man utför experiment som eliminerar andra förklaringar, såsom sammanträffanden, självuppfyllande önsketänkande etc. Det kan gå till så att en person sitter i ett hus och försöker se framför sig vilka bilder en dator visar i ett annat hus.
Han förklarar vidare att i det ”verkliga livet” uppkommer vanligen psi-fenomen i samband med viktiga händelser såsom djup förälskelse, dödsfall eller olyckor, vanligtvis i känslomässigt starka relationer. Men eftersom dessa inte kan återges i en steril laboratoriemiljö, blir effekterna där (som väntat) små.
– Du kan inte bara säga ”skriv en dikt” till en poet, eftersom det behövs inspiration. Inte heller kan du bli förälskad på order, men det innebär inte att förälskelse inte existerar.
Enligt Sven Ove finns det dock inga bevis för tankeöverföring, som håller enligt de gängse vetenskapliga beviskraven.
– Det är en ytterst liten minoritet i forskarvärlden som tror på detta, säger han.
Så är det frågan om framtiden. Hur tror forskarna att
den allmänna uppfattningen i samhället kommer att
se utom tio eller 100 år?
Sven Ove anser att det är omöjligt att förutsäga. Men Etzel tror att svar kan finnas i sikte:
– Bevis från allt mer sofistikerade studier fortsätter att samlas och just nu finns det många center i Europa som ägnar sig åt denna forskning. Så ja, jag tror att vi kommer att förstå detta bättre i framtiden. Antagligen inte om tio år men inom 100 år, såvida vi överlever den pågående förstörelsen av vår planet …
Slutligen får professorerna ta del av ett ”case”: en upplevelse jag själv har haft och inte kan förklara. Jag inser att faktaunderlaget är minst sagt knapphändigt, men ber dem ändå om en kommentar. |