Hösten – min årstid

Jag tar trappan ner till källaren med långa snabba steg. Fumlar en stund efter ljusknappen, det är alltid obehagligt så länge det är mörkt här nere. Dessutom hade vi inbrott i källarförråden i förra veckan. Men vårt förråd klarade sig från inkräktare. Jag letar fram nyckeln till hänglåset och låser upp. Det luktar unket och instängt. Och som vanligt råder totalt kaos i vårt förråd. Jag blir tvungen att stuva om kartonger och klättra över en gammal cykel för att komma fram. Naturligtvis välter kartongen med alla inspelade videoband.

Svettig och smått irriterad når jag äntligen mitt mål. En stor kartong längst in med ordet ”kläder” på, skrivet med röd spritpenna. Jag drar fram den så gott det går och börjar slita upp slarvigt ihopvikta kläder. Åh, där är ju min favorittröja! Grå, stor och grovstickad. Jag plockar ihop mina undanpackade höstkläder. De enstaka plaggen blir till en hög som fyller min famn. När jag är färdig, försöker jag sparka tillbaka lådan till sitt hörn, lyckas inte riktigt, men struntar i det. Jag klättrar över cykeln igen och tar mig ut ur förrådet.  Självklart slocknar lyset när jag låser. Med armarna fulla och huvudet böjt för att inte slå i något rör i taket, når jag snart trappan och springer upp till lägenheten. På hallgolvet, precis innanför dörren släpper jag hela högen och studerar den ett tag.

Det är mina höstkläder som jag har hämtat, för den färgsprakande årstiden har givit klara tecken på att den är här och har kommit för att stanna. Ända tills vintern står beredd att ta över. Och jag tycker att det är en underbar tid.
När hösten kommer, är det så mycket händer; det är som om all energi släpps lös. Massor av nya beslut tas. Nya projekt startas – samtidigt som den inbjuder till stillhet, ro och eftertanke.

atumn2

Det är tidiga höstmorgnar som jag får den där alldeles speciella längtan, i det närmaste behovet, att gå ut på en promenad, oavsett väder och vind. Luften är klar och frisk. Hösten erbjuder mig att uppleva naturen i min egen takt. Den står där så lugn och skön. Så färgsprakande och inbjudande och väntar.

Och jag behöver inte vara sommarfräsch längre, inte oroa mig för att klämma ner mig i en bikini. Nej, det går bra att vara höstmurrig. Att krypa upp i soffhörnet, med en härlig bok och tända ljus,  gömd under sköna varma kläder som legat i källaren och bara väntat och hela sommaren.

Välkommen höst – min årstid!

Av Camilla Weggeman






Lämna gärna en kommentar

Your email address will not be published.