Filosof Gunnar Åsberg vill ge livsglädje

”Rätt använt är livet långt nog”

”Sveriges roligaste filosof” eller ”ståuppfilosofen” kallas han för i medierna: Gunnar Åsberg, filosof och föredragshållare. Aldrig förr har jag fått så många tankeställare inom så kort tid. Och aldrig förr har jag skrattat så mycket åt livets allvarligaste frågor.

Om de flesta yrken har man någon slags föreställning. Advokat? Tredelad kostym, tung dokumentportfölj och alltid ute efter kryphålen i lagen. Konsult? Mycket snack, lite innehåll och skyhöga fakturor. Men en filosof? Vad ska man tänka på då?

Svaret får jag direkt när jag på den bestämda tiden ringer på hos Gunnar Åsberg. Han öppnar dörren och tittar på mig som om jag kommer från rymden. ”Vem är du?” frågar han förvånad. Jag förklarar vem jag är men budskapet når inte riktigt fram. ”Men vem är du?” frågar han en gång till. Och en gång till förklarar jag vem jag är, och refererar till telefonsamtalet som vi hade dagen innan. ”Ursäkta!” utbrister han, ”jag var mitt i en tanke!”. Och det är förstås precis där man ska vara som filosof – i tankarna!

Gunnar visar sig vara filosof i grund och botten; på allt jag frågar har han ett svar eller en motfråga som han styrker med citat från världens största filosofer: Kant, Hegel, Schopenhauer, Sartre, Russel, Kierkegaard … . Som han dessutom kan utantill. Och om han är rolig? Utan tvekan.

Själv tycker Gunnar att karakteriseringen ”ståuppfilosof’” stämmer bra.

”Med humor och kunskap kan du slå 
världen med häpnad.”

– Man måste vara lite galen i mitt arbete: all kreativitet kräver ett visst mått av borderline, av gränslöshet. Och min galna humor har hjälpt mig många gånger när jag själv haft problem i livet. Men i motsats till en ståuppare är humor för mig inte målet, det är verktyget för att få mina budskap att nå fram. Det finns ju ingenting som är så tråkigt än att vara på en tråkig föreläsning. Och ingenting så trevligt som att vara på en rolig föreläsning. Med humor och kunskap kan du slå världen med häpnad.

De flesta av oss väljer ett yrke när vi går på gymnasiet och bestämmer sedan vilket ämne vi ska plugga för att komma dit. Men hur blir man filosof?

– Det finns förstås många vägar till filosofin. För mig känns det ibland som om jag inte har valt yrket, utan att yrket har valt mig. Jag jobbade som informationschef på Televerket i Värmland i tio år och under den tiden höll jag många föreläsningar om telekommunikation. Så småningom började innehållet i mina föreläsningar luta allt mer mot kommunikation mellan människor, en inriktning som jag tyckte var mycket intressantare. För två telefoner kan inte kommunicera med varandra: utan människa gör en telefon ingen nytta alls. Och då hände det allt oftare att folk ringde mig och frågade om jag inte kunde föreläsa om ”det där”. Det visade sig att ”det där” var värdegrundsfrågor. När jag var runt 40 så tänkte jag ”Om jag bara har ett liv, då vill jag leva det som filosof”. Men då var jag redan en bra bit på väg.

Gunnar är en riktig autodidakt, som började läsa filosofi redan när han var
18 år gammal.

– Men först när jag kom i medelåldern började jag förstå vad man kan använda filosofi till. Filosofi kan hjälpa oss att orientera oss bättre i tillvaron. Vetenskap är vad vi vet, teologi är vad vi tror. Filosofi är det vi inte vet. Kierkegaard sa att livet bara kan betraktas baklänges, men det ska levas åt andra hållet och där är det alldeles mörkt. Jag har kommit så långt att jag vet att jag inte vet, att jag famlar i mörkret. Men som filosof kan jag komma med några hypoteser om hur det skulle kunna vara.

I många år har han hållit föreläsningar – framför allt för företag – runt om i landet, i genomsnitt upp till 100 per år. Nu har han dragit ner och är hemma-man på halvtid. Men fortfarande är det många föredrag, runt 50 per år.

– Företag har otroligt många etiska frågar, allt från förhållanden mellan medarbetarna, företagshemligheter och fusk med arbetstider till hur företag ska upplevas av kunden.  Framför allt inom vården finns det många etiska frågor man ska ta ställning till. Ta tystnadsplikten som exempel. Tänk dig en läkare som sitter hos en patient. Patienten dör och precis innan säger han ”Jag är inte far till min dotter”. Vad gör läkaren i ett sådant fall: berättar han för dottern? Svaret är förstås att han inte ska säga det, för han har tystnadsplikt, men det kan vara en svår process för läkaren att hantera den slutsatsen.

Men vad är egentligen filosofi? 

– Ordet filosofi kommer från grekiskan och betyder ”kärlek till vishet”. Kärnan är besinning, öppenhet till olika sätt att tänka. Som Spinoza undrade: ”Drömmer jag eller är jag vaken? Jag upplever samma saker i drömmen så som i verkligheten. Vad finns det som säger att jag inte drömmer hela tiden?”. Eller Schopenhauer: ”Det kanske är så att livet är en dröm och döden ett uppvaknande”. Det är filosofi: att våga testa sådana idéer.

Inom filosofin finns olika riktingar. Gunnar betraktar sig själv som existentialist och hedonist. Hedonism sätter njutning som centralt mål för människans strävanden. Existentialismen betonar det fria valets betydelse: människan väljer sitt sätt att leva, vilket ofrånkomligen leder till ångest.

Gunnar förklarar:

– Om man väljer en sak, väljer man samtidigt bort mycket annat. Jag valde att bo i Eskilstuna. Därmed valde jag alltså bort 289 kommuner som jag också kunde ha bott i. Det samma händer när man gifter sig: man väljer en person och väljer samtidigt bort flera miljoner andra potentiella kandidater. Betraktat på det sättet är det väl inte så konstigt att människor får ångest inför ett val?

Kärnan i Gunnars filosoferandet är livsglädje.

– Jag har slutat med att fundera över saker som ”Vet bordet att det är ett bord?” eller ”Finns bordet där eller bara i mitt huvud?”. Det tycker jag är så meningslöst. Det handlar i stället om människans innersta, innersta kärna och om att bli en hel och levande människa.

”Jag vill ge människorna livsglädje,
lust att leva 
och lust att arbeta.”

– Om vi tittar på arbete till exempel. Arbete är otroligt viktigt och ger människor ett värde, men många tror att de är sitt arbete. Jag skiljer på tre saker: vad man har, vad man föreställer och vad man är. Det du är kan vi inte ta ifrån dig, men vi kan ta ifrån dig vad du föreställer: din yrkesroll. Och vi kan också ta ifrån dig vad du har. Om du bara satsar på det du har och det du föreställer, och vi tar ifrån dig det, då finns det ingenting kvar.  Därför är det så viktigt att satsa på vem du är.

– Jag vill ge människorna livsglädje, lust att leva och lust att arbeta. Jag träffade en man på tåget en gång och han kände igen mig. Han berättade att han hade varit på en av mina föreläsningar för ungefär fem år sedan, och att han tyckte den var otroligt bra. Jag frågade om han kom ihåg vad jag pratade om. ”Ingen aning”, sa han. ”Men jag mådde bra i flera veckor.”  Det var så läckert, det var finaste beröm jag har någonsin fått. Jag vill ge människor livsglädje och han gav mig det tillbaka!

Jag undrar hur man jobbar som filosof.
Jag antar att det inte är ett vanligt 9–5-jobb? 

– Nej, det är det inte. Jag jobbar med tankar och jag kan aldrig riktigt stämpla ut: de finns där hela tiden, oavsett vad jag gör. Som filosof ifrågasätter man hela tiden, även sitt eget tänkande; man försöker se saker från ett annat perspektiv. Ta en fråga som ”Finns Gud?”. Då frågar man sig först: ”Vad menas med ’finns’?” och sedan ”Vad menas med ’Gud’?”. Då har hela frågan störtat. Ibland är frågan viktigare än svaret.

Men om jag nu skulle kunna svara på dessa frågor,
vad skulle då ditt svar vara på frågan ”Finns Gud”?

– De som tror på Gud brukar säga att Gud skapade människan till sin avbild. Jag tror snarare att det är tvärtom, att människan skapade Gud till sin avbild. Det fanns ingen Gud i himlen innan det fanns människor på jorden. Som Dostojevskij skrev: ”Det märkliga är inte att Gud finns utan att en så grym varelse som människan någonsin kunnat komma på en sådan idé”.

– Och då har människorna gjort det katastrofala misstaget att ge honom motstridiga egenskaper: man påstår att han är allsmäktig. Men varför ingriper han då inte i krig och andra katastrofer? Jo, därför för att han har gett människan en fri vilja. Då är han alltså inte allsmäktig? Jo, det är han, säger man då. Men om han kan ingripa och inte gör det, är han inte god – det är då min slutsats.

Struktur, planering och ”att göra”-listor finns
inte riktigt i filosoferandet.

– Filosofi är inte någonting man bara kan springa på och sätta i gång med. Man måste ha besinning och inte vara så snabb med att tro att man vet. Jag har flera gånger i mitt liv haft anledning  att ändra mitt tänkande. Det är som Goethe sa: ”Gud skapade nötter, men han knäckte dem inte”.

Finns det trender inom filosofi som du tar upp
i dina föreläsningar?

– Visst finns det trender, men jag har alltid hållit på med moral och etik – och det är alltid lika inne och lika ute. Och alltid lika viktigt. Jag försöker inte välta några hus, jag försöker ge folk lust att leva, att tänka lite större och att hjälpa dem med moraliska och etiska frågor i vardagen. Ta till exempel en fråga som ”Är människan god eller ond?”. Då har jag kommit till en rätt förbluffande och hemsk slutsats. För varför har vi poliser, fängelser, domstolar och allt sådant? Därför för att vi måste skydda oss emot varandra. Människan är grym! Men som tur är har vi förmågan till empati och sympati. Och det gör oss mera mänskliga. Jag tror att alla människor är disponibla att vara båda goda och onda. Vi har alltså ett val och inför ett sådant val kan filosofi hjälpa oss till besinning.

”Ibland upplever jag att språket är så fattigt. 
Och ändå kan man med bara 28 bokstäver
säga 
så otroligt mycket dumheter.”

– ”Vad är lycka?” Det är en annan fråga som alltid är lika aktuell. Kan man förklara lycka med vanliga enkla ord? Det är omöjligt. Ibland upplever jag som filosof att språket är så fattigt. Och ändå kan man med bara 28 bokstäver säga så otroligt mycket dumheter.

– Schopenhauer sa: ”Det finns ingen lycka, lycka är bara korta stunder där vi inte känner smärta.” Du kan ha så otroligt mycket smärta. Du kan ha huvudvärk, en magkatarr, du kan vara bakfull. Och den existen-tiella smärtan, att förlora i kärlek, som gör så otroligt ont. På så vis har Schopenhauer rätt. Nu hade han en väldigt negativ syn på livet. Men konstigt nog har hans negativa åsikter överlevt i flera hundra år. Visst är det intressant?

Dina föreläsningar har oftast titlar som är riktiga tankeställare. Till exempel ”Rätt använt är livet långt nog”. Vad menar du med det?

– Jag vill få människor att inse att det inte hjälper att bli 95 år och att då upptäcka att man har levt livet fel. Du kan leva ett fantastiskt bra liv och dö när du är 50 – och vara nöjd med det. Det spelar alltså inte en sådan stor roll hur gammal du blir, bara du är nöjd med ditt liv. Man borde inte sträva efter lycka, utan i stället vara lycklig. Den dagen kommer, då du inte längre kan resa dig från stolen. Då är det bra att veta att det fanns en tid att du kunde springa och gå, och att du då gladde dig över det.

Döden är ett tema som du har funderat mycket över?

– Alla kommer att dö förr eller senare, men ingen levande människa vet hur döden ser ut, det vet bara de döda. Men dem kan vi inte fråga, eller hur? Döden angår därför bara de levande. Så länge människan har kunnat tänka i existentiella termer, har döden gäckat hennes förnuft, och genom tiderna har många kloka människor sagt många kloka saker om döden. Som Hector Berlioz: ”Tiden är en stor läromästare, men tyvärr dödar den alla sina elever”. Visst är den bra?

Egna funderingar samt tankar från stora filosofer har Gunnar samlat i en liten bok: ”Ljussprickan, tankar vid gravens rand”. Boken har han skrivit för att hjälpa människor att formulera ett eget förhåll-ningssätt till döden.

– Jag har jobbat med den här boken i två år, jag har läst många böcker från stora filosofer men även tittat på till exempel dödsannonser för att se vad som sägs om döden. Då såg jag en dödsannons om en 93-årig kvinna. Det stod ”Varför?”. Då undrade jag ”Varför inte?”. Det är väl helt naturligt att en människa på 93 år dör? En hypokon-driker skulle kunna ha på gravstenen ”Tror du mig nu?”. På min gravsten skulle det kunna stå ”Jag visste att det skulle sluta så här”.

– Jag tycker det är träffande som Schopenhauer sa: ”Vad beträffar den oändliga tiden efter min död, då jag inte skall finnas till, kan jag trösta mig med att den oändliga tiden – då jag inte fanns – var ett mycket bekvämt tillstånd.”

Ett annat tema som du brukar föreläsa om är ”Om konsten  att vara där du är”. Kan du förklara?

– Vi tror hela tiden att det finns något bättre där ute. Men vi är här nu, det är nu det händer. Jag var på en föreläsning av Victor Borge i Malmö för många år sedan, en dansk-amerikansk pianist och underhållningsartist. Han var då nästan 90 år gammal, stod på scen i minst 2,5 timme och han började med att säga ”Good evening. I am glad to be here. Actually, I am glad to be anywhere”. Det är konsten att vara där du är! Eller Ingemar Johansson, den gamla boxaren. Han fyllde 65 och någon frågade honom ”Vad gör du nuförtiden?” Då svarade han ”Jag bara finns. Det är min affärsidé”.

”Livet är ingen matematisk formel,
livet är en upplevelse.”

Samtalet med Gunnar, som varade i 1,5 timme, har fyllt på min ganska uttorkade mentala reservoar rejält och gett mig mycket att tugga på framöver.

Borde inte alla människor ta sig mer tid för att fundera och filosofera, borde det inte finnas mer plats för filosofi i samhället? 

– Det tycker jag absolut. Människor filosoferar för lite. Besinningen är så lite utbredd. Människorna är så upptagna med att få ihop sina livspussel. Precis som om livet skulle vara en matematisk formel som man ska lösa. Men livet är ingen matematisk formel, det är en upplevelse.

Livet är en upplevelse. Det tar jag med mig hem. Jag skriver ut det i A3-format och hänger citatet precis intill vårt proppfulla veckoschema på kylskåpet. Jag vill inte pussla mer, jag vill uppleva!

Det här är Gunnar Åsberg:

Ålder: 60 år.
Familj: Fru, två döttrar och ett barnbarn.
Bor: I Eskilstuna.
Musik: Santana, finsk musik.
Böcker: Läser just nu ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och
försvann”. En bok som han rekommenderar för dem som är intresserade av
filosofi är Bertrand Russells ”Västerlandets visdom” (finns bara på antikvariat).
Motton: ”Rätt använt är livet långt nog” och ”Livet börjar på andra sidan förtvivlan”.
Webbplats: www.gunnarasberg.se


Välgörenhet

”I varje nummer av Onyx magasin får Månadens profil välja en
välgörenhets-organisation som vi kommer att skänka en del av
annonsintäkterna till. Gunnar Åsberg väljer Röda Korset. ”Röda Korset
är en bra organisation, som har haft det lite motigt en tid.”

Av Mirjam Jonker