Fatta rätt beslut
– på rätt sätt

Beslut som ska fattas, information som ska tas in, viktiga avgöranden. Dagligen utsätts vi för situationer då vi ska fatta mer eller mindre avgörande beslut. Inte undra på att det ibland känns övermäktigt när man ska bestämma sig för viktiga vägval. Hur gör vi när vi fattar beslut? Kan man lära sig att bli en bättre beslutsfattare? Onyx har frågat två experter på området.

Dagligen ställs vi inför mängder med beslut – i mataffären, i arbetslivet och på det privata planet. Handlar det inte om att välja rätt sorts mat, ekologiskt, närodlat eller kanske rättvisemärkt, så handlar det om val av pensionsfonder, ny bil (etanol eller inte?) eller elbolag. Var det lättare förr när man hade en auktoritet som prästen eller rektorn, att luta sig mot? Vilka beslutsstrategier använder vi nutidsmänniskor oss av? Och har vi verkligen fler avgörande beslut att fatta i dag än för hundra år sedan?

Fler val – mer stress

Tidigare har forskningen hävdat att människan har svårare att välja och fatta beslut om alternativen är alltför många. Vi blir mer stressade om vi har 20 val än om vi bara har två. Så långt sant. Däremot visar senare forskning att det inte alls behöver vara så att man helt avstår från beslutet, som man tidigare trodde, bara för att valalternativen är många.

– Vi blir definitivt mer stressade av att ha alltför många valmöjligheter, men vi tycks inte avstå valet för det. Däremot kan man urskilja två persontyper – å ena sidan de som är mycket noga med att fatta rätt beslut, och som slits väldigt av tyngden att fatta rätt beslut. Å andra sidan de som nöjer sig med ett tillräckligt bra beslut, och anpassar sig därefter.

chess

Det säger Ola Svenson, forskare vid Decision Research, Oregon, USA och ledare för Risk Analysis, Social and Decision Research Unit vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet, där han också är professor emeritus. Han har forskat om beslutsfattande och mänskliga beslutsprocesser sedan 1970-talet.

– Oavsett hur man fattar ett beslut så har människan en vidunderlig förmåga att anpassa sig till beslutet som tagits, även sådana som är livsavgörande. Det sker genom att man ändrar sina värderingar efter beslutet så att det alternativ som valts uppfattas som bättre efter det att beslutet är fattat, och det man inte valt uppfattas som sämre, fortsätter Ola Svenson.

Hans forskning har visat att i stora, verkligt livsviktiga beslut kan man till och med ändra det som tidigare sågs som en nackdel till en fördel för det man val man gjort, efter det att beslutet har fattats. Det här gäller för de flesta människor, men om man är deprimerad har man inte denna förmåga att ”skönmåla” verkligheten efter sina beslut. Då har man svårare att komma fram till ett beslut, och när det väl har fattats så konsoliderar man inte beslutet genom att göra det valda alternativet bättre än det var före beslutet.

Alla val inte nödvändiga

Ola Svenson är kritisk till utvecklingen i samhället där allt fler beslut läggs på individen. Han menar också att vi luras att tro att vissa beslut är mer avgörande än de faktiskt är. Visst har vi betydligt mer information i dag,
än för hundra år sedan, och visst måste vi fatta många beslut. Men det är också väldigt mycket mer onödig information och onödiga beslut, menar Ola Svenson.

– Personligen anser jag att vi i viss mån luras att lägga onödig tid och energi på att oroas över beslut som i det långa loppet inte är så avgörande som marknaden vill få dem att framstå. Ett exempel är val av elleverantör, som många människor lägger ner mycket tid och vånda på. Egentligen helt i onödan då det i slutänden inte blir några avgörande prisskillnader eftersom vi har en oligopolmarknad inom el i dag, säger Ola Svenson. Han har ett gott råd till den som känner att han eller hon lägger onödigt mycket tid på att våndas över beslut som ska tas:

– Sätt en fiktiv timpenning på din egen tid och fundera på hur mycket tid du vill lägga ner på ett visst beslut. Är den oro och tid du lägger ner värd den utväxling du får i slutänden? På så vis kan du skala bort en hel del onödig tid och energi och lägga den på annat.

Strategier som hjälper

Det finns några enkla strategier att ta till för den som ska fatta beslut, men känner att det är övermäktigt. En sådan strategi är att dra sig tillbaka, att se till att man inte är för trött eller för stressad när man ska fatta ett viktigt beslut. Tidspress och beslutsfattande är ingen bra kombination. Då tänker man inte igenom konsekvenser på samma sätt som om man har gott om tid, utan väljer enbart utifrån några få kriterier.

– Det gamla uttrycket ”att sova på saken” är faktiskt mycket relevant i beslutsfattande, säger Ola Svenson.

Låt dig inte heller stressas av att du har många val. Var rationell och se över vilka beslut som faktiskt är viktiga och lägg de andra åt sidan, råder Ola Svenson.

– Var inte jämt ute efter att ”maximera världen”. Ofta kan det räcka med att man faktiskt tar ett tillräckligt bra beslut. Sedan anpassar man sig därefter, säger Ola Svenson.

Han tillägger också att det ibland kan vara bra att lägga känslorna åt sidan vid beslutsfattande.

– Emotionella processer sätter i gång snabbare i vår hjärna än de kognitiva. Ibland kan det därför vara bra att försöka sätta känslorna åt sidan, när man ska ta ett viktigt beslut. Om känslan fortfarande är kvar efter ett tag –visst, gå på den då, men låt den inte styra beslutet helt och hållet.

Den anpassningsbara människan

Annika Wallin är docent och forskare vid Lunds universitet. Hon har under flera år studerat hur människor löser problem och fattar beslut i vardagen. Hon är inte helt säker på att vi har fler beslut att fatta i dag än för hundra år sedan.

– Helt klart har vi tillgång till mer information, och vi har definitivt många beslut att fatta, men kanske bara val av annorlunda karaktär än på 1800-talet. Faktum är att förr i tiden kanske många av valen var mer livsavgörande än i dag. Det beror helt enkelt på hur man definierar valen, säger hon.

Tillsammans med doktoranden Kerstin Vikström har Annika Wallin studerat valstrategier, bland annat genom att titta på hur konsumenter väljer när de ska köpa sylt i matbutiken. En inte helt okomplicerad process när man möts av 150 sorters sylt på butikshyllan. Den typen av val blir ständigt fler men, som tur är, är vi människor anpassningsbara.

– Vi människor är oerhört bra på att anpassa oss. Till exempel har man sett att människor som har många valmöjligheter tenderar att fokusera enbart på en liten delmängd, och ignorera majoriteten av de val som finns. Eller så väljer de en strategi där de enbart tittar på en viss detalj, till exempel att bara välja ekologisk sylt. Då blir valet genast enklare, säger Annika Wallin.

När det gäller de större, mer livsavgörande besluten, är sådana betydligt svårare att studera än de mer vardagliga besluten. Men Annika Wallin menar att vi troligen övar och finslipar vår beslutsstrategi kontinuerligt i de vardagliga besluten, för att sedan falla tillbaka på det vid de större och viktigare besluten.

Optimizer eller satisficer

En av de viktigaste aspekterna är ju faktiskt hur du själv känner dig med beslutet. Är du en mycket noggrann person, vad forskningen kallar en ”optimizer”, så lär du känna dig mer bekväm och tillfreds med ditt beslut om du har gjort en grundlig research innan och har mycket fakta att luta dig tillbaka mot. Men om du är lite mindre nogräknad, en så kallade ”satisficer” så nöjer du dig oftast med begränsat underlag för ett beslut.

– Det ena är inte sämre än det andra. Det är helt enkelt två strategier och två olika människotyper, där den ena vill ha stort underlag och den andra nöjer sig med att hitta ett beslut som är bra nog, säger Annika Wallin.

Byte av experter

Om vi förr lutade oss mer mot lokala auktoriteter, som prästen och läraren, och lät dem fatta besluten åt oss, så är vi i dag mer intresserade av hur andra i vår omgivning gör.

– De har ju lagt ner tid och kraft på att fatta ett beslut, så det är ingen dum strategi. Vi är helt enkelt lite friare i vilka ”experter” vi behandlar som auktoriteter i dag, säger Annika Wallin.

Och hon har en tröst till alla oss som inte ids, hinner eller orkar med att lägga ner själ och hjärta i vartenda litet beslut som ska fattas.

– Forskning visar att det till och med kan vara bättre att ignorera viss information, i stället för att drunkna i detaljer, eftersom det oftast är den information som man letar efter först som är mest relevant för beslutet.

Av Karin Cedronius






Lämna gärna en kommentar

Your email address will not be published.