Burnout vs boreout

Uttråkad på jobbet? Mycket privatsurfande och chattande? Leda och tristess? Allt fler kontorsarbetare misstänks lida av utbrändhetens totala motsats – uttråkning intill sjukdomens gräns. Eller som de schweiziska karriärcoacherna Peter Werder och Philippe Rothlin kallar det – ”boreout”. Men vad är boreout, vem drabbas och hur kan man bota denna åkomma?

bored2

Det var inte länge sedan rubrikerna braskade om massjukskrivningar på grund av utbrändhet. Människor som gått in i väggen till följd av en alltför stressig miljö och för hård arbetsbelastning. Tempot på vår arbetsmarknad har knappast blivit lugnare, fortfarande är det tufft för många att hinna med och fortfarande drabbas folk av stressrelaterade sjukdomar. Alla indikationer visar att intensiteten i arbetslivet har ökat stadigt sedan början av 90-talet. Men trots detta har det de senaste åren dykt upp ett nytt, eller snarare nygammalt fenomen, nämligen boreout.

Hur konstigt det än kan låta så finns det alltså en diametral motsats till utbrändhet och den är minst lika problematisk för den drabbade, om än inte fullt lika utbredd. Begreppet boreout myntades av två schweiziska karriärcoacher, Philippe Rothlin och Peter R Werder, 2007 i boken ”Boreout! Overcoming Workplace Demotivation”. Enligt Rothlin och Werder är inte det stora problemet att många har för höga krav på sig på jobbet. Tvärtom håller den stora massan på att duka under av för låga krav. Många anställda befinner sig i ett understimulerat tillstånd, som faktiskt kan förväxlas med stress och som också kan göra dem sjuka. Trötthet, depression och sömnsvårigheter är några av symptomen.

Inget nytt under solen

Men boreout är knappast någon ny psykisk sjukdom.

– Det är ett nytt namn på ett gammalt fenomen. Inom arbetslivsforskning har man studerat monotoni, som är närbesläktat med boreout, i över 40 år. Det handlar om att bli uttråkad av ett enahanda arbete med för få arbetsuppgifter och för lite kontroll över det man gör, säger Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Han får medhåll av professorskollegan och forskaren inom arbetsmiljö, Ingalill Eriksson:

– Leda, eller långtråkighet, har funnits i alla tider. Nyheten är väl att det skulle vara utbrett hos folk i arbetslivet. Men visst är det ett problem när man blir passiv och känner en slags meningslöshet med det arbete man gör. Kanske skäms man över att inte vara anförtrodd fler uppgifter som man egentligen vill ha. Det i sig kan ju leda till stress över att bli upptäckt.

Inte alltför sällan är orsaken till boreout att chefen är en dålig arbetsledare. Har man svårt att sätta andra personer i arbete, delegera arbetsuppgifter och lita på sina medarbetare så finns det risk för att människor i ens arbetsgrupp drabbas av boreout. Det gäller därför för företagen att ägna mycket mer energi åt sina styrformer. En chef måste se till att ha en bra dialog med de anställda, för att kunna märka när någon har tråkigt, säger Philippe Rothlin i sin bok.

Snarlika fysiska besvär

Vad händer då i kroppen om man drabbas av boreout?  Många symptom är faktiskt snarlika dem som drabbar utbrända. Problem med hjärt- och kärlsjukdomar och depression är inte ovanligt, men framför allt beror de fysiska besvären oftast på att den drabbade vantrivs och därför inte orkar med att sköta sin hälsa, menar Töres Theorell.

– Den som är uttråkad och har för lite att göra blir lätt passiv och energilös, vilket kan leda till att han eller hon inte är motiverad att sköta sin egen hälsa. Kanske sover man sämre på natten på grund av att man oroar sig över sin situation. Därför är det absolut ett problem som måste tas på allvar, säger han.

Även på det privata planet kan det bli problem för den som drabbats av boreout. Eftersom några av symptomen är trötthet och oföretagsamhet, är det inte ovanligt att drabbade personer inte orkar hålla liv i en nära relation. När man kommer hem från arbetet är man orkeslös, trots att man inte har gjort något på hela dagen, och irriterad på grund av frustrationen från arbets-platsen, vilket naturligtvis drabbar partner, vänner och familjemedlemmar.

Det finns dessutom fler risker än de rent fysiska med att ha en monoton, uttråkande arbetssituation. Forskning visar att den som får för lite utmaningar i arbetet förlorar kompetens och blir allt sämre på sina uppgifter, trots att han eller hon var kompetent när de påbörjades.

Frågan är ju då om det, i dagens snabba tidevarv, verkligen finns människor som sitter på jobbet och inte har något att göra. Som i stället låtsas att de har fullt upp genom att privatsurfa på arbetstid, ordna med ”viktiga” pappers-högar på skrivbordet och låtsasprata i telefon när chefen går förbi. Absolut, menar författarna till boken ”Boreout!”. Kanske, men möjligen inte fullt så utbrett som boken påstår, tror Töres Theorell.

– Boreout är inte lika undersökt som utbrändhet, eller burnout, men visst finns det folk som hamnar snett i arbetslivet. Det existerar säkerligen även inom kontorsvärlden och då kanske främst på större arbetsplatser där det är större möjligheter att ”gömma sig” bakom högar av papper, privatsurfande på nätet och mejl som inte är arbetsrelaterade, säger Töres Theorell.

Inte självvalt

Är det då alltid negativt med boreout? Kan det inte, tvärtom, vara riktigt skönt att få lata sig på jobbet och ”softa” som en hyllning till slowrörelsen? Nej, det är inte bra, enligt Ingalill Eriksson. Det är nämligen stor skillnad på vanlig lathet, som är självvald, och boreout som är en överrumplande situation som drabbar, inte väljs.

– Lathet är en parasitär protest där man själv väljer att inte arbeta, medan de som drabbas av boreout inte själva väljer det. De vill jobba, men har inte tillräckligt med intressanta arbetsuppgifter för att fylla sin dag. Det i sin tur leder till en slags uppgivenhet. Man skäms och mår dåligt över sin situation, och det är varken bra för individen eller samhället, säger Ingalill Eriksson.

Vad kan man då göra åt saken om man själv är drabbad?

Kanske blir situationen bättre ur en ny synvinkel?

– Jag tycker att vi alla har ett personligt ansvar att ta tag i det innan det går för långt. Det finns alltid ett val, och det valet kan alla göra. Se dig omkring, skaffa dig kunskaper, försök förstå dig själv i omvärlden. Ta en rejäl funderare på vad du vill och hur du vill nå dit. Och – blir det inte bättre – byt jobb! avslutar Ingalill Eriksson.

Ingalill Erikssons råd till den som känner sig drabbad av boreout:

Försök förstå dig själv i världen – se att du har en betydelse för det du gör eller inte gör. Varenda tanke har en betydelse och du har ett personligt ansvar.
Utnyttja situationen – har du lite att göra på arbetet, försök skaffa dig nya kunskaper för att gå vidare ur passiviteten.
Försök greppa en optimistisk känsla genom att snappa upp det positiva omkring dig.
Försök hitta nya saker att göra. Kanske behöver någon av dina arbetskamrater hjälp? Ta tag i saken själv.

Av Karin Cedronius






Lämna gärna en kommentar

Your email address will not be published.